«

»

Jan 22

Ut med läroboken från matematikundervisningen

Matematikundervisningens roll i skolan är ifrågasatt senast genom Richard Gatarski som hävdar att skolmatematiken spelat ut sin roll. Jag blev först väldigt provocerad av hans påstående, jag är trots allt matematiklärare. Sedan när mina tankar fått snurra några varv till insåg jag att jag förmodligen håller med, även om jag inte håller med om allt.

I skolan finns ett undervisningsparadigm som leder till uppfattningen att “matematik = det jag inte kan”, jag skulle vilja lägga till frasen “och något jag inte använder”. Den går ut på ett tyst pedagogiskt kontrakt för hur matematikundervisning bedrivs, nämligen att eleverna får en genomgång av det som ska räknas och sedan får räkna enskilt på metod och “tillämpningar”. När jag skriver “tillämpningar” menar jag inte tillämpningar utan just “tillämpningar”. Ofta är “tillämpningarna” en uppgift som är tagen från verkligheten men där frågan är tämligen ointressant och krystad, eller en uppgift som tillämpar en matematisk princip på ett problem där det inte kan användas eller där läraren/läroboksfacit ger eleven fel för att uppgiften inte löses på tänkt sätt.

Ett annat problem är att eleverna inte får övning i vad de matematiska begreppen innehåller, utan att fokus för problemlösningen ligger på just tidigare nämnda “tillämpningar”. Det finns kollegor som uttrycker att det viktiga är inte att förstå matematiken utan att de kan räkna/använda den.

Lösningen för mig är slående enkel. Matematiken har inte förbrukat sin roll i skolan, det är skolmatematiken som förbrukat sin roll. Ut med läroboken och in med verkliga problem, problem som eleverna har koppling till. Låt matematikundervisningen utgå från eleverna. Låt boken finnas för de elever som behöver den för trygghet, men använd den inte som grunder för undervisningen. Det är med spänning jag följer Peter Ellwe och hans ansträngningar med entreprenöriellt lärande i matematikundervisningen. Jag är riktigt inspirerad av honom. Se bara följande klipp där han beskriver hur han bedriver sin undervisning.

Ett sätt att börja arbeta med detta är enligt mig att våga tala om de matematiska idéerna och hur de kan användas för att förklara fenomen i vårt samhälle, sociala som naturvetenskapliga. Vi har börjat med detta genom att arbeta i projektform på min skola. Ett av mina favoritprojekt är “Lyssnarundersökning” där elever på vår radioprofil genomför en stor undersökning på Malmös gymnasieskolor för att ta reda på vilken typ av musik och vilken typ av program skolans radiokanal ska sända och när de ska sändas för att få lyssnare. Eleverna har ju valt radioprofilen för att de vill hålla på med radio, då är det viktigt att få lyssnare, därmed en undersökning som de direkt har nytta av. De ska sedan rapportera och presentera sin undersökning så att de kan göra rekommendationer till sina klasskamrater. Det blir inte så mycket räknande i boken, det blir en hel del räknande på procent, motiv för val av diagram, tal om spridning och snittvärden. De har på ett ganska enkelt sätt lärt sig ganska mycket matematik som de dessutom har användning för.

Min poäng är att vi måste utgå från eleverna och deras intressen, då blir matematiken både synlig och användbar. Nästa projekt där jag och matematiken är involverad i kallas Myter Makt och Media (fotoprofilen) och Uppkopplad (radioprofilen). Där kommer vi bland annat tala om hur vi kan förstå på vilket sätt olika historier får spridning (MMM), hur internet fungerar och varför vi tjatar om bild och ljudkvalité för filer som ska laddas upp (U).

Litteratur

Bakker, A., Hoyles, C., Kent, P., & Noss, R. (2006). Improving work processes by making the invisable visable. Journal of Education and Work , 19, 343-361.

FitzSimons, G. E., & Wedege, T. (2007). Developing numeracy in the workplace. Nordic Studies in Mathematics Education , 12, 49-66.

Noss, R., Bakker, A., Hoyles, C., & Kent, P. (2007). Situating graphs as workplace knowledge. Educational Studies in Mathematics , 65, 367-384.

Pozzi, S., Noss, R., & Hoyles, C. (1998). Tools in practice, mathematics in use. Educational Studies in Mathematics , 36, 105-122.

Skovsmose, O. (1990). Mathematical Education and Democracy. Educational Studies in Mathematics , 21, 109-128.

Steen, L. (1990). On the shoulders of giants: new approaches to numeracy. Washington, D.C. : National Academy Press.

Wedege, T. (2002) “Mathematics – that’s what I can’t do” – Peoples affective and social relationship with mathemathics. Literacy and Numeracy Studies: An International Journal of Education and Training of Adults, 11(2), 63-78.

Wedege, T. (2007) Vocational Mathematics. Malmö: Malmö högskola

Williams, J., & Wake, G. (2007). Black Boxes in Workplace Mathematics. Educational Studies in Mathematics , 64, 317-343.

1 kommentar

  1. Richard Gatarski

    Hör, hör! Tack för inspirerande tankar. Vi är nog överens om att mycket av det som ryms inom Matematik är värdefullt och viktigt. Men det börjar med musik, och andra former av skön estetik!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>