«

»

Feb 21

Om den nya ämnesplanen i matematik

I fredags hade kursplanegruppen för matematik i Malmö Stad ordnat en studiedag om de nya ämnesplanerna i matematik. Denna reflektion kommer innehålla en del av de tankar som jag fick och en del av de tankar som styrde skolverkets arbete med den nya ämnesplanen genom det som Marie Jacobsson, ämnesexpert, presenterade för oss.

Det första som Marie presenterade var strukturen i och hierarkin mellan styrdokumenten. Hon berättade att direktiven var att något som står högre upp i kedjan inte ska stå igen längre ner. Då det i läroplanen står om vikten av metakognition så kommer det inte stå med i t ex ämnesplanen för matematik. Marie poängterade att forskning visat att metakognition är speciellt viktigt inom matematik. Vidare berättade hon att det centrala innehållet i kurserna är bara objekten vi ska arbeta med för att utveckla de matematiska förmågorna som nämns i syftet. Det är dessutom dessa förmågor som betygsätts inte det centrala innehållet.

Detta tycker jag är viktigt. Läs det igen. Det centrala innehållet i kursen är bara objekten vi ska använda för att utveckla de matematiska förmågorna, det är förmågorna som betygsätts. För mig är detta jätteviktigt. För att göra min poäng så påminner jag om vilka förmågorna är.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:

  1. använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
  2. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
  3. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
  4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
  5. följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
  6. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
  7. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

Hur många av förmågorna handlar om att lösa uppgifter av standardkaraktär? En förmåga (2). Hur många behandlar beräkningar? En hel (2) och två “halva” (3 och 4). Därmed påstår jag att i princip fem av sju förmågor behandlar annat än att räkna. Det innebär att läromedel som fokuserar på beräkningar och den tradition som dominerar matematikundervisningen med egen enskild räkning idag inte kan fortsatta. Det är dags för en ny skolmatematik. Även har hade Marie Jacobson några förslag på hur detta kan ske.

Ett sätt är att inse att tiden i klassrummet bör vara kvalitativ, inte kvantitativ. Fler räknade uppgifter betyder inte att eleverna förstår bättre. Tvärtom. Marie beskrev en situation som jag väl känner igen. Eleven som räknar uppgifter av standardkaraktär och som sedan kommer till en ny typ av uppgift och som då måste ha hjälp då det inte riktigt är den förra standarduppgiften utan en variant. Hur kan vi matematiklärare arbeta för att underlätta förståelse och dessutom anpassa uppgifterna för att motsvara elevernas nivå? Hennes förslag var att använda rika uppgifter. Det finns ett antal böcker so behandlar rika uppgifter/problem, de kan dessutom med fördel konstrueras av lärare i grupp. Detta är ett sätt som vi kan ta oss ur fällan med att ha mål för lektionerna genom att beskriva vad eleverna ska göra och inte vad de ska förstå! Rutinuppgifter kan räknas hemma.

Nu kommer invändningarna. Men de gör ju inte sina läxor eller tar ansvar. Lösningen finns i Finland. Marie berättade om att där så var lärarna oförstående de brukade i de fall eleverna inte gör läxorna undersöka varför och därefter sätta in stöd. Vissa behövde en lugn miljö så då blev det läxhjälp i skolan, andra behövde mer personligt stöd och de fick det också. Den stora risken för matematiklärare är istället att vi låter de rika problemen bli proceduruppgifter genom att vi hjälper dem för mycket. Vi ska inte ge dem lösningsmetoder ha istället förseglade kuvert med ledtrådar på olika nivåer som elever kan hämta vid behov. En annan viktig sak är att de rika uppgifterna är riktiga problem. Med riktiga problem menar jag att de kan vara förenklade versioner av ett problem där matematik används. Jämför med fotboll, hur tråkigt vore det inte om femåringar inte fick spela boll utan var tvungna att arbeta två veckor med inkast, tre veckor dribbling, fem veckor regeltäning etc och att de var tvungna att behärska alla delar innan de fick spela en match. Så gör man inte utan man börjar med en förenklad variant av fotboll. Vi borde börja med en förenklad version av matematik!

Detta tankesätt gjorde att jag blev bekymrad över de ofärdiga läromedel jag fick se på läromedelsutställningen. De ser ut som vanligt många korta uppgifter av rutinkaraktär, den så kallade problemlösningen bestod av psuedoproblem. Där fanns pliktskyldigast kanske EN sida per kapitel där andra förmågor än nummer två ovan behandlades. Motivet till detta var “att annars köper ingen våra böcker”. Positivt var att till läromedlen fann kompletterande webmaterial, nackdelen var att det kostade extra och inte ingick i bokköpet. Verkar som om jag får leta vidare efter läromedel eller göra det själv och arbeta utan bok… Alternativt ha en bok för rutinuppgifterna som ska räknas hemma.

Som ni märker har jag köpt konceptet med rika problem rakt av. Det behöver man inte göra. Nu när jag ska införa det kommer jag göra det lugnt och sansat bit för bit. Vi kan inte förändra allt på en gång.

Jag vill slutligen ta upp en del saker som Marie också nämnde som kan vara nyttiga:

  • Med strategi avses när du själv tänker ut en väg för att lösa ett problem. Den behöver inte vara framgångsrik. Man skulle kunna säga att strategier är övergripande metoder.
  • Begrepp har innebörd, egenskaper och relationer till andra begrepp. Det har inte termer.
  • Digitala medier avser digital kommunikation t ex sociala medier
  • Digitala verktyg har ett pedagogiskt syfte t ex geogebra, grafritande räknare, dator
  • Metoder är något som finns färdigt att använda. Löser problemet.
  • Vi ska arbeta formativt, betyget är dock summativt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>