«

»

Aug 10

Sommarskolan – dag 7, reflektion

Idag har ett par saker slagit mig. Det första rör mina elever. Vi har jobbat med problemlösning där svaren ges av att räkna ut en rät linjes ekvation eller att lösa ett ekvationssystem. De förväntade svårigheterna var att de skulle ha problem med att identifiera vilken typ av problem det var och att ställa upp ekvationer för att lösa det. Det jag inte hade förväntat mig var svårigheten de hade med att lösa ekvationerna när de var identifierade. Det var ju precis vad vi gjort under några dagar förra veckan. Det lustiga är att de inte har problem med de ”rena” sifferuppgifterna som finns som repetition. Jag undrar vad detta beror på. Helt klart är att jag imorgon måste tala med dem igen om problemlösning och om hur de kan koppla ett problem med en redan känd strategi. Jag tror jag ska konkret visa dem vilka verktyg det har i sin vertygslåda och försöka få dem att fundera innan de löser problemen.

En annan sak jag märkte var att de som löste problem när de med eventuell hjälp ställt upp ekvationerna ofta använde andra strategier än de vi lärt oss. Detta är spännande då det ger en insikt i hur de tänker. Problem uppstod när deras strategier inte fungerade, då kunde de inte felsöka de strategier som de hade utvecklat. Ännu en sak att försöka lära dem imorgon, eller i alla fall påbörja. Jag vill uppmuntra dem att använda och utveckla egna strategier, dock måste de även utveckla metakognitiva strategier för att kunna använda för att utvärdera sina beräkningar.

Den sista saken är en reflektion på en artikel i sydsvenskan om sommarskolan i lördags och utbildningsminister Jan Björklunds reaktion på att många klarar sig. Björklunds reaktion har jag även mött hos kollegor som anser att sommarskolan automatiskt innebär att eleverna för glädjebetyg. Även om jag inte jobbade på sommarskolan så skulle jag anse det konstigt att ha en sådan åsikt. Ta kursen Matematik B, den är på 50 p vilket brukar översättas med 50 h undervisning. På sommarskolan får eleverna 20 h undervisning, med möjlighet till ytterligare 20 h om de går på det extra stödet. Det ger totalt 40 h vilket nästan är en hel kurs. Är det verkligen så konstigt att många som gått sommarskolan klarar sig? De har redan gått kursen en gång och då varit nära att klara sig (det är kriteriet för att bli rekommenderad till sommarskolan, andra söker dit ändå – men majoriteten är rekommenderade). Dessutom får de nästan en hel kurs eller i alla fall en halv kurs till om de inte går på stödet. Jag förstår inte misstänksamheten. I Matematik A, Engelska A och Svenska A (alla 100 p) får de minst 20 h och som mest 40 h, precis som med Matematik B. Det innebär att de i alla fall får en halv kurs om de går på stödet. Även här ska de vara nära ett G för att bli rekommenderade. Nu har jag bara tittat på tiden i sig, jag har inte sagt något om fördelarna om att intensivläsa kurserna. Så varför denna misstänksamhet hos kollegor och utbildningsminister? Tycker de inte att eleverna jobbat hårt nog när man resonerar att de på två veckor läser in ett års kurser även om de gör nästan lika många timmar? Eller sticker det i ögonen att de fått en andra chans att lära sig saker? Jag vet inte, men det är något som jag tänker på.