«

»

Maj 24

Jämförelse av centralt innehåll i matematik för grundskolan och gymnasiet

Spread the love

Hur recenserar man en lärobok? För mig finns det bara ett sätt, det är att jämföra den med de gällande ämnesplanerna. En bra lärobok ska ge eleverna träning i alla de förmågor som kursen ska utveckla hos eleverna genom det centrala innehållet i kursen. Vidare ska de nya kurserna bygga vidare på det som eleverna kan sedan tidigare och därmed främst behandla nytt material. Jag kommer i ett senare inlägg recensera en lärobok och då är det skönt att ha ett grundproblem ur vägen. Nämligen att ha gjort en jämförelse mellan ämnesplanen för matematik 1b (då det är i den kursen jag ska recensera en bok) och vad som eleverna ska ha lärt sig i grundskolan. Jag har valt att titta närmre på motsvarigheten till det centrala innehållet för år 9 och jämföra det med det centrala innehållet i Matematik 1B, där det varit nödvändigt har jag delat målen för år 9 för att passa indelningen i Matematik 1b.

 

Område År 9 Matematik 1b
Taluppfattning, aritmetik och algebra
  • ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform
  • ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform
  • kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer,
  • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.
  • Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
  • Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler.
  • Begreppet linjär olikhet.
  • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.
Geometri
  • kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader,
  • kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och användaritningar och kartor,
  • Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer.
  • Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt.
  • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom olika ämnesområden.
  • Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.
Samband och förändring
  • kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser.
  • kunna använda procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel,
  • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
  • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
  • Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner.
  • Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
  • Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.
Sannolikhet och statistik
  • kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram,
  • kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer,
  • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.
  • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.
Problemlösning
  • Betonas ej i kunskapskraven
  • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
  • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
  • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Vad är det som är nytt? Jag listar min analys rubrikvis nedan.

Taluppfattning, aritmetik och algebra

Begreppen delbarhet och primtal, räkning med negativa tal, bråktal och potenser. Hantering av algebraiska uttryck och formler samt lösning av mer komplicerade ekvationer med algebra och grafiska metoder. Dessutom ska olika talbaser behandlas.

Geometri

Begreppen symmetri och symmetrisk transformation. Olika representationer av geometriska objekt. Matematiska resonemang med termer som definition, sats, bevis, implikation och ekvivalens.

Samband och förändring

Fördjupning av procentbegreppet inklusive index och förändringsfaktor. Studier av linjära, potens- och exponentialfunktioner, olika representationer av dessa samt en allmän fördjupning av funktionsbegreppet.

Sannolikhet och statistik

Granskning av statistik och hur statistik används. Mer komplicerade sannolikhetsberäkningar.

Problemlösning

Problemlösningsstrategier med anknytning till elevens verklighet och matematikens historia.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>